endometriosochjag.blogg.se

Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar var 10:e kvinna och innebär att livmoderslemhinna finns utanför livmodern. Det innebär att det bildas härdar, sammanväxtningar och cystor fritt ute i buken och kan spridas till alla organ med slemhinnor. Det är en kronisk sjukdom med lika många varianter som kvinnor som är drabbade. Jag fick min diagnos den 19 april 2012 då jag genomgick en laparoskopisk operation, då detta är enda sättet att få diagnos till 100% Jag har genomgått många olika behandlingar i form av hormonpreparat för att minska spridningen, men trots detta har jag nu kroniska smärtor och kämpar varje dag för att sjukdomen inte ska hindra mig från att leva mitt liv. I denna blogg kommer jag berätta mina djupaste tankar, rädslor och förhoppningar. Det kommer vara intimt och känsliga läsare varnas!

Dagen D

Publicerad 2015-10-14 23:50:52 i Allmänt, Endometrios, Hälsa, Kamp, Medicin, Sjukdom,

Okej. Jag räknade fel. Det var idag det började. Dagen då jag inte längre kan säga att jag är försatt i klimakteriet. Dagen då jag nästintill mot min vilja bytte behandling. Dagen då jag började med Provera. 
 
Samtidigt dog han. Jag har alltid tittat på Grey's Anatomy. Nördigt kanske, men trots sina små fel så älskar jag den serien. Det är en av få serier som hållit måttet i stort sett genom alla säsonger. Nu är jag i slutet på säsong 11. Han dog. Och jag bröt ihop.
 
Kanske berodde det på den spänningen som jag burit på inför denna dagen. Kanske behövde jag bara gråta. Jag tror att det var en blandning. Det har varit mycket på jobbet och hösten är kall och regnig. Jag har haft mer ont än normalt och jag får inte längre stå på den behandlingen som får mig att må bra. 
 
Jag vet att det är en tuff period jag har framför mig. Jag förbereder mig inte bara mentalt på att eventuellt bli inlagd ett tag för smärtlindring. I hemlighet förbereder jag mitt arbete och ser alltid till att inget samlas på hög. För att jag ska kunna klara några dagar eller någon vecka utan att gå till jobbet. Klara av att inte klara av att gå på jobbet. För det är ju det som det egentligen handlar om, att jag kanske inte kommer Kunna gå till jobbet en dag, utan att jag kanske blir tvungen att söka hjälp på sjukhuset och bli inlagd för att dämpa mina besvär. 
 
Hade jag fått välja hade jag aldrig slutat arbeta. Jag sitter ofta och arbetar långt in på kvällarna för att kunna ta en paus mitt på dagen istället, när energin är som lägst. Jag arbetar intensivt fram till ca kl 14, spenderar resten av eftermiddagen med att inte göra ett dugg på kontoret, går hem senast kl 16 och börjar arbeta när jag sitter skönt i soffan istället. Hittills har det fungerat bra. Att jag sedan har svårt att lägga ifrån mig datorn och komma i säng i tid är ett annat bekymmer. 
 
Idag såg jag honom dö. Jag tog första dosen av den nya medicinen. Jag satt på balkongen och storgrät. Jag kände mig tom. Och förgiftad. Jag kommer nog aldrig kunna ta hormonpreparat utan att känna mig förgiftad.... 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Alexx

Studerar till sjuksköterska. Bor med mina två katter. Kämpar för att ha en så normal vardag som möjligt, men det är svårt när man är kroniskt sjuk.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela