Yrkesskadad
Så var det det här med att ge sig själv sprutor. Behandlingen jag går på heter Enanton. Det är en spruta man tar var fjärde vecka för att bli försatt i ett kemiskt klimakterie. Ursprungligen togs läkemedlet fram för att trycka ner långt gången prostatacancer, men av någon anledning upptäckte man att det även fungrade som behandling mot endometrios. Det är en GnRH-agonist (Gonadotropin-frisättande hormon-agonist) som gör att hormonprouktionen stoppas redan i hypofysen.
Eftersom jag själv studerar till sjuksköterska så var det självklart för mig att jag skulle ge mig själv sprutorna. Läkaren tyckte också att det var onödigt att gå till en distriktssjuksköterska var fjärde vecka för att göra något jag kan själv. Så jag har precis tagit maj månads spruta. Det är faktiskt riktigt roligt att få blanda och administrera läkemedlet alldeles själv. Men det är för att jag är yrkesskadad. Eftersom jag inte arbetar inom vården just nu så är detta enda chansen jag har att någorlunda hålla injektionstekniken i fingrarna.
Varje gång det är "den gången i månaden" blir jag förväntansfull och alldeles pirrig. Efteråt är det en vemodig känsla som infinner sig. Det är ju hela fyra veckor kvar till nästa gång!
